”Det här är inte min tid som börjar nu”, som min systerson hade sagt när han för första gången på flera månader behövde ta på sig strumpor. Exakt så känner jag också. Jag har njutit varje minut av hettan den här sommaren. (Regnet hade givetvis behövts för naturens skull.) Och nu när temperaturen sjunkit drastiskt som över en natt är det som ett hårt slag i magen.
Jag ska göra mitt allra bästa för att omfamna hösten med varma tröjor, stora tekoppar och brasor i kaminen. Mustiga grytor, värmande sopor och pumpor i långa rader. Det måste jag nog för att överleva. För innerst inne så kryper det i hela mig. Det här är helt enkelt inte min tid som börjar nu. Jag är gjord för värme, frihet och tid tillsammans med min familj. Flipflops och t-shirt från morgon till kväll. Ljumma vindar, ljusa kvällar och promenader i solnedgången. Som jag önskar att det kunde vara vår verklighet året om.
~ ❤️ ~