Efter att vi vandrat Pipiwai Trail hade vi bestämt oss för att köra bakvägen tillbaka hem igen. Den omtalade ”back road” som i stort sätt alla hyrbilsföretag förbjuder att man åker på grund av att delar av vägen är så pass dålig. Som tur är hade inte våran hyrbilsfirma några sådana restriktioner så vi körde på. Och visst var vissa bitar av vägen rätt dålig men det var inte så illa som vi hade föreställt oss. Vägen runt West Maui Mountains var betydligt värre på sina ställen.
När vi hade kört en bit och kommit ifrån de allra smalaste delarna av vägen slogs vi av hur naturen förändrades från grönskande regnskog till något helt annat. Bergen var storslagna på så här nära håll och helt annorlunda från andra sidan.
Det var som att komma till en helt annan värld. Att åka från regnskog till savann på bara några få minuter.
Det här överraskade mig verkligen och till och med nu i efterhand blir jag helt tagen av hur vackert det här landskapet var.
Ju länge vi åkte desto högre upp kom vi. Plötsligt märkte vi att vi nästan körde runt bland molnen.
Att få åka fram på de här vägarna var näst intill magiskt och platsar nog faktiskt in på en av de vackraste och definitivt mest oväntade sträckorna vi åkt.
Vi körde på hemåt medan solen sakta började sänka sig ner bakom horisonten. Det blev ett helt makalöst avslut på en fantastisk dag. Och så hade vi då äntligen kört The Road to Hana – hela vägen.
Helt otroligt vackert, så det gör ont i hjärtat nästan bara att se en bild, hur var det då irl…?! 😀
Ja det var verkligen obeskrivligt! Och som sagt, så väldigt oväntat 🙂